Det halvsagda och det utsagda: om statsministern på Pustervik

 ”[Dessa möten] brukar alltid bli intensiva, men också både trevliga och seriösa. Ofta ett och annat skratt, ibland viss politisk hetta – men sällan intolerant eller föraktfullt. Tyvärr har det varit annorlunda de senaste gångerna.”

Så skriver statsminister Ulf Kristersson på Instagram efter den ”öppna afterwork” han och Elisabeth Svantesson höll på Pustervik i Göteborg 21 november. Utanför Pusterviksbaren hade det med anledning av evenemanget kallats till en demonstration till stöd för Palestina. Inne i lokalen blev kritiken mot regeringens linje i relation till kriget i Gaza så högljudd att Kristersson och Svantessons avbröt efter bara någon halvtimme. Mötet, skriver Kristersson efteråt i Instagraminlägget, förstördes av ”en gormande och gapande grupp människor, som vägrade respektera alla de andra som hade kommit dit för att ställa sina frågor.”

Läs mer
Share

Våldets historia

En ofta förekommande föreställning om kolonialt våld är att det kommer oprovocerat. Att kolonialmakten slår ner i den pastorala idyllen likt en blixt från klar himmel. Att våldet saknar historia. En sådan bild tjänar flera ideologiska funktioner. En är att avpolitisera den som utsätts för våldet.

Läs mer
Share

#ViAngerInte – Artikel 14

Artikel 14 har gjort ett vackert nummer om engagemang efter ett år av Tidöstyret. Mitt bidrag till numret ligger uppe på näten, om medborgarskap, angiverilag och vikten av att hålla liv i ett engagemang:

Vi bör ge akt på orden. Den tyskjudiske filo­logen Victor Klemperer, som när han berövades tillgång till arkiv och bibliotek istället gjorde nazisternas språk till sitt studieobjekt, talade om hur vissa ord var som mycket små arsenikdoser: ”de sväljs helt obemärkt, de tycks inte ha någon verkan, men efter ett tag verkar giftet ändå”. Under de senaste månaderna har jag varit djupt engagerad mot angiverilagen. Inte för att det är den enda fråga som är viktig att mobilisera kring, men för att just frågan om angiverilagen som få andra kan tydliggöra vad som står på spel i migrations­politiken. Med det menar jag att frågan är större än att den handlar om hur öppna eller stängda gränserna ska vara för människor som söker ett levbart liv i Sverige. Vad som ställs på sin spets är själva relationen mellan stat och medborgare. Fortsätt läsa här.

Share