”Vi tycker att det är tråkigt att han utnyttjar sin medverkan på det här sättet”, säger Ebba Adielsson, exekutiv producent på SVT. I sitt öppningsnummer till Eurovision har Eric Saade stått på scen med den keffiyeh han fått av sin far virad runt handleden. Många artister har hoppat av Eurovisionspektaklet i protest mot att Israel tillåts delta i tävlingen. Eric Saade ställer sig istället på scenen med en tydlig manifestation av sitt palestinska ursprung. Enligt både Adielsson och EBU har Saade därmed brutit mot Eurovisions regler om att vara opolitisk. Hans framträdande har, till skillnad från andra artisters, inte laddats upp på Eurovisions officiella konton på TikTok och Instagram.
Read moreNågra reflektioner om socialdemokrati, fascismen och fiendebilderna – i Brasilien och i Sverige
Det har blivit lättare att andas i Brasilien sedan sist tänker jag, medan jag under en tre dagar lång bussresa försöker följa nyheterna från Sverige. Det är knepigt, eftersom större delen av bussresan går genom mobilskugga. När bussen stannar vid olika småorter på vägen skyndar jag mig att ladda ner en och annan artikel. De många skillnaderna till trots; i ett specifikt avseende befinner sig Sverige i samma läge som Brasilien gjorde under Bolsonaros mandatperiod mellan 2019 och slutet på 2022.
Read moreDrömmen om ett vanligt liv
Härom veckan föll domen mot Shervin Hajipour, vars sång Barāye fick ett enormt genomslag under de feministiska revolter som följde på dödandet av Jina Mahsa Amini i september 2022. Den islamska revolutionsdomstolen – som denna systembevarande domstol kallar sig – dömde Hajipour till tre år och åtta månaders fängelse samt till två års utreseförbud. Genom sin sång sägs han ha ägnat sig åt ”regimkritisk propaganda” och ”uppvigling”. I jämförelse med många andra oppositionella kommer dock Hajipour förhållandevis lindrigt undan. I Sverige må upproren i Iran sedan länge hamnat i medieskugga, men domarna – inklusive dödsdomar – fortsätter att falla mot såväl demonstranter som kulturarbetare och intellektuella.
Read moreEssä i OBS P1: Striden om Amazonas är allas vår strid
Foto: Niclas Fasth, Bruno Batista/ VPR (CC BY 2.0), Ocupacao Munduruku (CC BY 2.0)
Vid Xingufloden i brasilianska Amazonas ligger Belo Monte, en av världens största kraftverksdammar. Dessa dammar har ända sedan industrialismens barndom utövat en sällsam attraktionskraft. De står som monument över människans förmåga att tämja floderna och ställa dem i produktionens tjänst. Dammbyggen är på sätt och vis en bild av moderniteten själv. Men också av dess baksidor. Från senare hälften av 1900-talet har protesterna mot de djupgående ingrepp i landskapet som vattenkraften medför tilltagit. Likväl har dammprojekten idag växt sig större än någonsin – Kinesiska Tre raviners damm vid Yangzefloden, etiopiska Stora renässansdammen vid Blå Nilen. Och så Belo Monte, som invigdes 2019.
Vattenkraften lyser upp världen med en energi som kallas ren. Men elektriciteten har ändå sitt pris. Människors hemman förvandlas till sjöbotten, känsliga arter slås ut när ekosystem raseras. Varje projekt stöder sig på kalkyler av pro et contra, vinster och förluster. Det som i kalkylerna är siffror, kan emellertid för andra vara omistliga värden. Belo Monte betyder ”det vackra berget”, men lokalbefolkningen har döpt om den till Belo Monstro, det vackra monstret. Lyssna på hela essän nedan, eller forstätt läsa här.